torsdag 7 april 2011

Dag 2: Marsvinsfoder

Hej!

Satt hela förmiddagen och skrev om marsvinsföda. Själva skrivandet tog egentligen inte så lång tid, utan snarare all research och letandet efter källor. Till sist blev jag så råddig att jag inte visste vad jag skrev och slutade lägga märke till stav- och sakfel.

Laddar upp texten här, men vill säga att jag antagligen kommer bearbeta den ännu samt lägga till fler bilder och tabeller. Jag har hälften av materialet på en annan dator, så först i slutskedet av skrivandet tänker jag klippa ihop all text med bilderna. Till exempel fattas en tabell där olika grönsakers c-vitaminhalt kommer fram (inte samma tabell som jag tidigare laddade upp på min blogg, utan en uppdaterad). Vad c-vitaminbrist leder till har jag inte skrivit ännu, funderar på om det passar bättre in på sjukdomar eller föda, eller båda två kanske?
Frågorna (Typ "Kan jag använda höhäck?") ska finnas i skilda rutor så det kommer fram att det är vanliga frågor och svaret på dem.
Kommentera gärna om någonting är konstigt/bra/dåligt beskrivet/missvisande eller om det finns någonting annat du reagerar på!


Foder
Man brukar säga att 80 % av marsvinens kost ska bestå av hö, som är deras basföda, och resten av c-vitaminrika grönsaker, friskt vatten och eventuellt något slags kraftfoder.

 
Bra hö ska se grönt och fint ut, dofta gott och inte damma. Finlands djurskyddslag säger att ”Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor skall ha tillgång till lämpligt stråfoder”, vilket alltså i marsvinens fall är hö. För lite hö kan leda till tarmstörningar och tandproblem, men det går lätt att undvika genom att se till att marsvinen hela tiden har fri tillgång till bra hö. Det lönar sig att höra sig för bland bönder om de har hö till salu, eftersom man kan köpa en hel bal till samma pris som en mindre förpackning i mataffären.
    


 Marsvinen trampar ner höet, kan jag använda höhäck?
Nej, höhäck är ingen bra idé. Marsvinen måste då sträcka sig uppåt för att nå höet, och äter med nacken i fel vinkel. Marsvinen är byggda för att äta gräs och därför bör höet serveras på golvet i buren. De äter hö under stora delar av den tid de är vakna, och om de då måste sträcka nacken uppåt kan de få nackproblem.
     För att undvika att marsvinen trampar ner och kissar på höet kan man ge lite hö ofta, istället för en stor mängd en gång per dag. Marsvin tycker ändå om att leka i hö, så det kan löna sig at ha en skild hög för det.

 C-vitamin och grönsaker

Grönsaker är den andra viktiga delen av marsvinens dagliga kost. Marsvin kan inte, precis som vi människor, producera egen c-vitamin utan behöver få det i sig via maten. Man räknar med ungefär 10 mg c-vitamin per dag för ett marsvin som väger 1 kg, och upp till 30 mg för marsvin som är dräktiga eller sjuka.
     Det finns en massa olika c-vitaminpreparat som man kan köpa i djuraffärer eller på apoteket, men i vilken mån de fungerar finns det delade meningar om. Allmänt sägs det att det inte är någon idé att sätta askorbinsyra i marsvinens vatten, eftersom c-vitaminvärdet snabbt sjunker när det kommer i kontakt med vatten eller solljus [har ej hittat någon bra källa för detta påstående]. Om marsvinen inte tycker om smaken av tillskottet i vattnet kan de dessutom dricka för lite och få urinsten.
     Att ge c-vitamintillskott på maten eller direkt i munnen åt marsvinen är ett vanligare sätt att tillgodose deras c-vitaminbehov. Då vet man att de säkert får i sig tillräcklig mängd.
     Det sätt som uppskattas mest av marsvinen är ändå att få c-vitamin via grönsaker. Det är varken dyrt eller krångligt att servera rätt mängd grönsaker åt marsvinen när man väl har fått en uppfattning om hur mycket de behöver.
     Marsvin är precis som människor; de älskar vissa grönsaker men vill inte äta andra. Speciellt om marsvinen är vana vid att bara få till exempel morot och gurka, kan det till en början vara svårt att få dem att äta hälsosammare grönsaker. Man bör då helt enkelt lämna bort alla ”godisgrönsaker” och envist servera hälsosammare alternativ tills marsvinen äter av dem. När marsvinen vant sig brukar de tycka att det är riktigt gott, men alla marsvin tycker inte om alla grönsaker. När man väl hittat några sorter som fungerar, kan man växla mellan dem och servera ett par olika grönsaker per dag.
     Sommartid är gräs det absolut populäraste i matväg. Ungefär 30 g maskrosor räcker för att tillgodose marsvinets dagsbehov av c-vitamin. Det är viktigt att vänja marsvinen långsamt vid att äta gräs. Man kan börja med ett par maskrosblad och några grässtrån och sen successivt öka mängden under ett par veckor. Marsvin som vant sig vid gräs kan ha fri tillgång till det under sommaren.   
OBS! Persilja är mycket omtyckt av de flesta marsvin, men bör ändå inte serveras för ofta eller i för stora mängder då det innehåller mycket kalcium som kan leda till att marsvinen får urinsten.



12 gram broccoli räcker för att tillgodose ett marsvins dagliga c-vitaminbehov.

Kraftfoder

Det finns en massa olika sorters pellets och fröblandningar som man kan köpa till sina marsvin. Många blandningar innehåller tyvärr för mycket fett, socker och olika mineraler som kan ge marsvinen problem med urinvägarna. Fröblandningar från mataffärer kan man helt och hållet hoppa över. Som tur är finns det ändå en massa alternativ att välja bland om man vill ge sina marsvin hälsosamt kraftfoder.
     Överviktiga och normalviktiga marsvin klarar sig utan kraftfoder, medan marsvin som har svårt att hålla hullet behöver det. Genom att tillreda kraftfodret själv kan man påverka sammansättningen och reglera mängden fett och fibrer så det passar för varje enskild individ.
    
Pellets

Oxbow och Lottie är två kända märken som det lönar sig att satsa på. På internet finns information om de olika sorterna, så man kan själv läsa och komma fram till vad som passar för ens egna marsvin.


Kligröt
Kligröt kan man lätt tillreda själv. Man blandar kli och vatten till önskad konsistens. En stor matsked gröt per dag räcker åt ett marsvin vars enda kraftfoder är kligröt.
     Man kan blanda olika klisorter och tillsätta frön eller rivna grönsaker för att få variation i smak och näringsämnen.


Havrekli - rikt på energi, fett och protein och passar för marsvin som ska gå upp i vikt.
Kruskakli - innehåller mycket fibrer och lite fett och passar för marsvin som har lätt för att lägga på hullet. Kruskakli framställs av vetekornets skaldelar.
Vetekli – innehåller mindre energi än havrekli, men också mindre fibrer än kruskakli, och är alltså ur näringssynpunkt ett mellanting av de två föregående. Det innehåller mycket mineraler och ska därför serveras i begränsad mängd.

Havre
Havre är väldigt energirikt. Marsvin som rör sig mycket och marsvin som behöver gå upp i vikt kan ha fri tillgång till det, medan en matsked räcker för ett normalviktigt marsvin. Överviktiga marsvin ska inte ha havre.

Kornkross
Kornkross innehåller inte mycket protein och fett och kan därför ges till alla marsvin.

Rågkross
Rågross innehåller mycket fibrer och passar även överviktiga marsvin.


Övrigt i matväg


Vatten
Marsvinen ska alltid ha fri tillgång till färskt och rent vatten. Bäst serveras vatten i flaska, eftersom det hålls fräschare så än om det serveras i skål. Vattnet bör bytas dagligen och flaskan tvättas med jämna mellanrum för att undvika äckliga beläggningar på insidan av flaskan och i pipen där hörester lätt fastnar.

Kvistar
Marsvinens tänder växer ständigt och måste då slitas i samma takt för att inte bli för långa. Hö och kvistar hjälper till att hålla tänderna i trim. Kvistar från frukt- och lövträd uppskattas av de flesta och brukar vara lätta att få tag på. Kom bara ihåg att träden inte får vara besprutade eller stå för nära en trafikerad väg!

Godis
Morot, gurka, äpple och knäckebrödsbitar uppskattas av alla marsvin. Man kan gömma små godbitar i marsvinens hage eller i en stor höhög, eller träna in tricks med godis som lockbete.
  


Hur är det med salt- och mineralsten?
Många marsvin drabbas av urinsten på grund av att de fått i sig för höga halter av natrium och kalcium, vilket finns i salt- respektive mineralstenar. För att förebygga bildning av urinsten bör man alltså inte ha salt- eller mineralstenar i marsvinsburen!

Källor och artiklar jag läst innan jag skrev detta:

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/170
http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1629
http://www.ortblomman.com/ortbiten/paprika.html
http://marsvin.ifokus.se/articles/4d716b08b9cb46222d077bef-alternativt-kraftfoder
http://www.veterinaren.nu/artiklar/gnagare/bristsjukdomar/c-vitaminbrist-marsvin/176
http://www.guinealynx.info/stones.html
http://wwwb.mmm.fi/el/julk/tavlemmikkiosa2_se.html
http://www.veterinaren.nu/nyckelord/kalciumoxalat/3877
http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7192.htm
http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7180.htm
http://www.saltakvarn.se/produkt/produktblad/7190.htm

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar